Du är allt

7 år

Varma Famnen och jag firade sjuårsdagen med en weekend i Köpenhamn. Galet najs! Bokat First Hotel Twentyseven fredag till söndag, deluxerum med sen utcheckning. Amäh behöver jag skriva hur underbart vi hade?

Svar nej. Ger er lite bilder istället. Pöss!

 

 

 

 

Väskan är packad …

.. och håret slarvigt lockat. LillaJag är redo att kliva på tåget söderut. Jag är mer än redo att hopplastega rakt in i Varma Famnens famn. Borra in näsan min i hans hals, insupa hans doft och känna värmen från hans bröstkorg.

11 dagar har gått sen vi kramades sist och det är dax att tanka kärlek.

Jag längtar.

The best view..

Jag gör det gärna och jag gör det ofta. Jag kikar på Honom i smyg.

Det är fantastiskt att se honom ligga bredvid mig på morgonkvisten, ha hans arm under mitt huvud, och hela han ser sådär skönt avslappnad ut. Han andas lugnt och hans bröstkorg häver sig upp och ner, sakta, och jag kan ligga och titta på denna underbara varelse hur länge som helst. Ligger stilla, andas försiktigt så jag inte ska väcka honom och min bröstkorg känns sprängfull av kärlek.

Hans sätt att stryka sin skäggstrimma med sina smala, vackra fingrar när han tänker på nåt eller hur han drar sin hand över den rakade hjässan när han grubblar, får mig alltid att le. Jag brukar påpeka när han gör det, och vi skrattar åt det tillsammans.

Jag fascineras över hur lätt hans fingrar dansar över datorns tangentbord när vi sitter och letar efter roliga klipp på YouTube, och tycker om att han sen lägger sin hand på min, när vi hittat klippet vi båda skrattar åt.

Sommartid när han står och grillar, kan jag riktigt se hur han myser. Det syns väldigt tydligt överhuvudtaget att han tycker om att laga mat, och jag sitter där på en bänk eller vid köksbordet, med en kall öl, iakttar, och blir lite sådär fånigt mysig jag med i hela kroppen.

När han pratar med sina vänner, drar ett skämt och jag ser hur hans ögon glittrar till och hans mun le för att sen börja skratta, gör mig sprittande glad i hela kroppen. Hans skratt smittar alltid och det har ett skönt knarrande avslut som jag kan sakna och längta efter som bara attans.

Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst att berätta hur jäkla underbar Han är att titta på, hur mycket jag kan njuta av att bara sitta och le åt hans rörelser och gester. Men jag tror det mest fantastiska är när han upptäcker att jag kikar på honom och hans bruna möter mina blå. När jag ser hans kärlek lysa genom och han låter mig veta, bara genom sin blick, att han älskar mig mer än mest.

För det är ju då livet är som bäst, när jag är så nära Honom att jag kan kolla på honom i smyg.

Höstdepp och popcorn

Har varit hos läkare även denna höst, likaså som de två bakom oss. De tog blodprov för att kolla alla värden och jag inväntar svar. Fick även insomningstabletter utskrivna. Ni anar inte hur mycket jag är emot sånt egentligen men vad ska lillajag göra liksom? Det är inte roligt att ligga nerbäddad och bara snurra runt. Jag hoppar runt i olika tankebanor och de är aldrig positiva. Enbart mörkt och stressen när man ser klockan ticka på är för jävlig. Så tar en liten pilla innan läggdags och det känns otroligt skönt att höra andningen bli tyngre och sen få sova de timmarna mitt lilla tempel behöver. Vaknar lite lättare, lite gladare, lite mindre grubblig.

Idag ska jag tuffa söderut vilket känns välbehövligt. Få krypa in i den älskade varma famnen som får mig att lämna alla bekymmer bakom mig och som ger mig trygghet och förhoppningar om en fantastisk framtid.

Där behöver jag inte svälja några tabletter för att sova gott och mina tankar är inte upptagna av mörker. Nä, där mår jag ju som bästast och det är där jag alltid vill vara.

Kanske vi tjuvstartar med lite glögg i helgen, eller varför inte poppa massa popcorn och krypa ner under en filt tätt intill varandra och kolla de nya avsnitten av The Walking Dead. Oavsett så längtar jag förbaskat mycket. Lite mer än sex timmar kvar….

 

Kan inte klockan slå 21.10, tack?

 

 

i-wll-always-love-you1

 

Vajkajschöön!

image

image

image

image

image

image

Mycket sol, bad, skratt, god mat och dryck. Huliganerna trivs som fiskarna i vattnet och jag och maken min (hihi) bara njuter. 4 veckors semester har bara börjat. Gött mos!

Inlägg om bröllopet kommer självklart, men vi inväntar bilderna från fotografen. Kan bara skriva att fredagen den 18 juli var fullkomligt magisk! ♡

Tack & ball – nu blir det ännu en kall!

Underbart är bara förnamnet…

Vädret hade ju kunnat vara en aning bättre, men attans vad mysigt vi hade. Våra huliganer skrattade så de kikna när vi spekade kubb och resten av Midsommarafton gick i samma tecken; en himlans massa skratt. Naturligtvis innehöll den även god mat, bubblande dryck och musik från dåtid.

Att få vara nära Vf efter en månad var självklart det bästa. Hans värme och närhet har fått min kropp och själ att bli harmoniska med stort H. Jag smälter i hans famn och hans ögon och leende får mina knän att vika sig av förälskelse.

Ingen tvekan om att han är mitt livs kärlek. Underbara bästaste Varma Famnen…. du är min universala pusselbit.

 

 

mmmm

 

 

Bitterljuvt.

Amen alltså. Denna helg är min och Vf’s absolut mest bitterljuva helg. Ljuvt såklart att somna och vakna tillsammans och vara nära däremellan och bittert satan för att nästa gång vi sedan ses är inte förrän Midsommarhelgen. En månad ifrån varandra, har aldrig hänt. Max 14 dagar tror jag att det varit.

Vf ska till Kina och jobba vilket också kommer innebära minimalt med kontakt med varandra. Fyfan. Kan inte ens tänka på det utan att få megaklump i magen och tårar i ögonen. Men vi får göra det bästa av situationen såklart och skypa med varandra så fort tillfälle ges. Men det svider.

Nä. Nu ska lillajag sluta onka och hoppa in i duschen och sen ta på mig en klänning och hopplastega ut till bilen till finaste Vf. En underbar fredag väntar med en jävla massa underbar kärlek – och jag ska bara njuuuuta!

 

Tjipp & svälj – ha en finfin helg!

 

 

 

 

 

Känslor.

Känns konstigt. Annorlunda. En osäkerhet att smugit sig på och den vill inte ge med sig. Är livrädd att förlora Honom och känner mig en aning maktlös när jag inte ens själv fattar nåt av dessa tankar och känslor som trängt sig på. Och att befinna mig så långt ifrån Honom gör inte saken bättre. Tvärtom.

Mycket har hänt inombords. Tankar som aldrig funnits ploppar upp i tid och otid. Jag läser mellan raderna, tolkar saker på ett sätt jag inte gjort förut och framförallt letar jag efter tecken på att Han kanske inte känner likasamma som jag. Eller som han gjorde förut. Tokfel ju.
Ibland känns det som jag tappat bort den jag var. Dendära tjejen han föll för. Jag trivs ju inte med mig själv så varför skulle han göra det? (så jävla fånigt, jag vet)

Vet inte om det är den kassa sömnen som gör att jag känner mig såhär. Eller om jag hamnat i nån sorts kris..
Vet iallafall att han är min värld och jag vill aldrig leva utan honom. Han gör mig hel.

Men fyttifanken för att känna sig liten 60 mil bort från tryggheten.

Jädra avstånd.

Lite av varje

Mellon suger. Likaså min självkänsla. Önskar jag hade lite mer kärlek och tillit till mig själv.
Önskar även att jag blev mättad på bekräftelse.

Men tror jag är en svår jävel som inte nöjer mig det lilla.. nej. Det krävs nog ganska mycket för mig att förstå att jag är älskad.

Vf .. jag är ledsen. Jag vet att jag inte är den bästa. Just nu. Eller kanske aldrig.

Men jag behöver en jävla massa kärlek just nu. Mer än någonsin.

LillaJag tvivlar inte på kärleken. Men jag tvivlar på framtiden.

Och jag hatar det.