Klantballe

21 december fick jag ett samtal från mina Blommor. De skulle efter en pappavecka gå över till mig, och jag hörde på deras röster att de var alldeles  skräckslagna! Efter jag försökt lugna ner dom, jag var på bussen med 7000 julklappspåsar, så berättade de att när de öppnat min ytterdörr så hade det bara vällt ut grå, tjock rök från lägenheten. De hade stängt dörren igen och gått ut på gården. (detta berömde brandmännen de för) Bästa Blommorna!
Jag la ner mobilen på sätet bredvid och tog upp min jobbmobil och ringde brandkåren.

Både de och jag kom till hemmet ungefär samtidigt. Då hade jag också alldeles precis kommit på att jag tänt adventsljusen på morgonen, vilket jag aldrig gör annars. Hade helt glömt bort det och knallat till jobbet som  vanligt. Förbannat korkat!

Den panik jag kände, hopplöshet och maktlöshet som brände i bröstet, vill jag aldrig uppleva igen. Önskar inte ens min värsta fiende dessa känslor. Skulle jag förlora hela mitt hem nu? Jag satte mig på huk, försökte andas lugnt medan tårarna bara forsade ner. Kramade om mina fina och vi fick prata med både läkare, polis och brandmän.

Vi hade tur. Det brann enbart i staken. Blev ett litet märka bara på bordet. Men jag hade haft små julgranskulor längst ner och när de smälte utvecklades plaströk vars sotflingor nu fanns överallt! Men annars hade allting klarat sig. (jävla röta alltså!) De öppnade alla mina fönster och in med en stor fläkt som tog bort all rök.

Jag och Blommorna sov över hos min bästa vän Saris den natten. Jag har aldrig gråtit så mycket tror jag och jag måste åldrats 30 år bara den kvällen. Saris gjorde sitt yttersta för att vi skulle känna oss trygga och må bra igen.

Dagen efter körde Varma Famnen upp och mitt försäkringsbolag hade ordnat evakueringslägenhet till oss. Bara att hämta det vi kunde ta i hemmet och ta med oss dit. Saris hade köpt en julgrupp till oss för att vi skulle ha lite julkänsla i det ‘nya’ hemmet. En underbar gest, som får mig att bli tårögd även nu, bara av tanken på det.

Och här sitter vi alltså nu. Min lägenhet saneras denna vecka och de har tömt den på allt! Alltså verkligen ALLT!
Vet inte än när vi får och kan ‘flytta’ hem igen. Men är så oerhört tacksam att jag hade sådan tur att allt är intakt, att jag har kvar vårt hem och att jag hade hemförsäkring!!

Fy fan alltså sicken pärs detta varit.

Längtar till den dagen vi kan tänka tillbaka på den här händelsen och kanske riktigt förstå vilken otrolig tur vi hade och vad starka vi var som, trots allt, kunnat fixa en bra jul och nyår för våra små kottar och det bästa av allt; klarat oss …

image

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s