Scheisse.

Nyss stod jag där framför speglarna på gymmet. Efter ett långt uppehåll. Ett fööör långt uppehåll, för jädrans vad tungt det var att träna idag. Musklerna stretade emot likaså tankarna. Svor åt mig själv att jag trillat tillbaka i softhetens tecken och inte alls tänkt på vad jag stoppat i mig. Så dumt. Kämpade mig genom ett pass enligt FF. Dock håller gymmet på att möblera om och renovera lite här och var så jag kände inte att jag tog i som jag brukade. Men jag har iallafall tagit ett steg i rätt riktning.

Och visst känns det skönt såhär efter lite god och nyttig lunch i magen och många timmar framför mig innan nästa pass. Men herrejösses vad jag mår kass precis direkt efteråt. När man sett sig själv i alla vinklar du kan tänka dig i gymmets alla speglar. Och nej. Jag diggar inte vad jag ser. Absolut inte.

Fast det är även den spegelbilden som triggar mig och jag ska banne mig ta mig i kragen och komma tillbaka till det jag kände innan sommaren. Då när jag inte kunde tänka mig nåt annat än att nå mina mål.  När jag pressade mig själv i olika situationer och av det såg resultat. Jag kände mig stark i både träning och kosttänket. Jag mådde verkligen toppenbäst av det.

Jag ska inte bara nå dit igen, nix, jag ska längre. Nu kör vi!

 

Annonser

12 comments

    1. Yes. Skrattade faktiskt åt mig själv 🙂
      Ibland krävs det en moffamoffabulle eller två för att fatta att det är dax att börja träna lite åsså för att finna en balans i vardagen.

      Heja mig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s