Ständigt dåligt samvete

Ja, det tror jag är nåt som föds inom en i samma sekund man får sitt lilla knyte på sin mage. Jag kan iförsig bara tala för mig själv, men det finns liksom alltid där. Det dåliga samvetet.

Att jag inte alltid är vid deras sida alla dagar, kvällar och nätter utan bara är fysiskt nära varannan vecka. Att inte kunna blåsa bort det onda när de skrapat knäna eller klappa deras runda mjuka kinder när vi säger godnatt, gör ont i mitt mamma-hjärta. Men att det är såhär är ett val som jag gjorde för ett par år sedan. Ett val jag inte ångrar, absolut inte, men som ändå påverkar mina små så oerhört mellanåt.

Ikväll tänker jag iallfall lägga det dåliga samvetet långt åt sidan och bara njuta av att se deras små munnar röra på sig när de sjunger med till Maggios låtar, och krama om dom och pussa på deras hjässor medan de dansar med där på konsertgolvet.

De är mitt allt och jag älskar dom så mycket – till månen & tillbaka. Flera gånger om.

Annonser

6 comments

  1. Tänk om man skulle haft en som du som mamma.

    Sjukt galet kärleksfull, då spelar det nog faktiskt egentligen ingen roll om det är varannan vecka, varannan helg eller varenda dag.
    Jag tror att dina blommor känner kärleken oavsett.

    Men de därena tankarna vuxna har.. Well well. Det är inte lätt alla gånger. 😦

    Tusskramos!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s