Back to reality

Hans starka armar håller mig tätt intill honom och jag känner hans bröstkorg häva sig upp och ner där vi ligger i totalt mörker och försöker somna. Det är min absoluta favoritplats, hans varma famn, och det krampar i hjärtat att behöva vara ifrån honom och jag känner tårarna bränna bakom ögonlocken. Hans doft berusar mig och hans värme gör mig trygg och tårarna kan inte hejdas. De rinner sakta nerför mina kinder och jag förstår verkligen inte att fyra underbara veckor tillsammans med min kärlek nu har kommit till sin ände. Att vi inte kommer somna tätt omslingrade varje kväll och vakna varje morgon med våra ben intrasslade i varandra. Att vi nu ska gå tillbaka till att ses varannan helg och längta så mycket att det gör ont i varenda cell i kroppen.

Det känns tungt att andas och rummet, som vi under semester har fixat ordning efter hur vi vill ha det tillsammans, känns litet och jag får panik-känslor i bröstet. Jag vill inte lämna min kärlek, vill inte.

Jag älskar dig min ängel, hör jag honom viska nära mitt öra samtidigt som han drar mig ännu närmre honom och jag svarar tillbaka att det gör jag också. Alltid och föralltid.

Tårarna slutar sakta att väta mina kinder och jag försöker andas bort det jobbiga i bröstet, med långa, djupa andetag och försöker locka fram de glada tankarna, tänker på allt vi gjort och allt vi har att se fram emot i framtiden.

Jag ska göra allt jag kan för att få våra drömmar besannade, min älskade Varma Famn.  Du är för bra för att vara sann och Du är värd all kärlek i världen. Kärlek utan avstånd.

Annonser

4 comments

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s