Om päron, bus & brandvarnare

Det var grått och kallt och vi hade bilat till solen och vindarnas ö. Solens värme kände vi inombords medans de kalla vindarna ven utanför fönsterna.

Vi skulle vara hundvakter, och hade gula huset för oss själva hela helgen. Just första natten sov den underbara kvinnan som är både min bästa vän och mamma, och hennes lika underbara man på övervånignen. Vi hade bäddat till mig och Vf i deras soffa framför tv’n när våra blickar möttes, läpparna trycktes mot varandra och händer som ville vara överallt började smeka varandras längtande kroppar.

Varma Famnen tog fårullsplädar och mjuka kuddar och gick ner till källaren där han gjorde iordning en riktigt mysig plats där vi kunde ge oss hän för våra lustar.

Efteråt låg vi och småfnissade i skenet av det levande ljuset och våra skuggor dansade på de kala väggarna. Vi snurrade försiktigt täcken runt våra nakna, fortfarande varma kroppar och skulle försöka smyga oss upp till mellanvåningen igen. Vf gick först, det var lågt itak och jag höll i ljuset.

Vi hoppade till båda två när brandvarnarens gälla pip sattes igång. Jag hade hållt ljuset alldeles för nära och nu kände jag skräcken och oron bosätta sig i magtrakten. Jag var inte redo att fejsa min mamma, nytramsad och rufsig i hallen.

Jag blåste och försökte få det att sluta pipa. – Tryck på knappen säger Varma Famnen med relativt lugn röst, och jag känner mig dummare än tåget och trycker på knappen. Vi skrattar så tyst vi kan och försöker stå stilla med koncentrationen mot källardörren för att höra om de andra vaknat och undrar va det är som pågår.

Sakta sakta går vi uppför trappen, låser försiktigt upp dörren bara för att mötas av.. Ingen. Hjärtat hamnar åter på rätt plats och vi blir lite fånigt fnissiga igen. Något att berätta för barnbarnen säger vi och det glittrar av skratt-tårar i våra ögon.

När vi sedan kryper ner under täcket i hörnsoffan känner jag mig smått förbannad, tittar på Vf och undrar;

– Va fan har man brandvarnare för om man ändå inte vaknar när den sätts igång?

Annonser

8 comments

    1. Eller hur? Men det kändes inte som någon bra idé att ta upp den diskussionen vid frukosten dagen efter … ;)Nope. Tramset var grymmisch! 😀

  1. Så går det nän man tror att man är tyst och smart… Det är vid såna tillfällen man väsnas som mest. (och då tänkte jag inte på sexstön…haha)Jag har inte lyckats väcka hela huset så, men däremot vaknat på morgonen i en tjejs säng, av rösten från hennes pappa som tornade upp sig i dörrhålet. Han såg gigantisk ut, och jag kunde se hur han slet upp mig och ifrågasatte mina avsikter….Nu var det inte alls så, vi blev verkligen goda vänner, och är fortfarande.Dottern? Ja, hon gifte sig med en annan…

    1. *s* Ja så det kan bli! ;)Hoppalala! Fortfarande vän alltså med tjejens pappa, hon gift med en annan … Hm … men du & hon är inte vänner eller?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s