2017-05-16

Herreminje. Energin är slut, motivationen noll och inga ord i huvudet som önskar bli nerplitade. Annars brukar jag behöva skriva av mig när jag mår dåligt, men nu känner jag mig enbart tom.

Livet testar oss verkligen och det känns motigt satan just nu. Beslut vi inte kan göra så mycket åt är tagna och vi kan förmodligen bara försöka hänga med så gott vi kan.

Om Vf och mina år tillsammans, hittills varit en berg och dalbana med massa hinder som vi klarat av, är det ingenting mot vad vi har framför oss. Kan inte riktigt förstå eller se lösningen på hur vi ska klara av att bestiga detta jätteberg som är satt framför oss, men nog jäklar ska vi klara av det här också. Right?

 

large (2)

 

7 år

Varma Famnen och jag firade sjuårsdagen med en weekend i Köpenhamn. Galet najs! Bokat First Hotel Twentyseven fredag till söndag, deluxerum med sen utcheckning. Amäh behöver jag skriva hur underbart vi hade?

Svar nej. Ger er lite bilder istället. Pöss!

 

 

 

 

Tisdag

Kallt satan på kontoret så sitter med två tröjor, kofta och mössa på. Önskar jag hade vantar också. Får gå och skölja händerna i varmt vatten lite då och då för att ens kunna knappra på tangentbordet.

‘Det blir så efter julledighetn serru’

‘Tar ett tag att värma upp ett helt kontorslandskap vettu’

Schyssta svar från ägaren.

Tjipp och hej – från en stelfrusen tjej.

Countdown

Det känns ju för himla gött att börja 2017 med att boka och planera sin sommar.

167 dagar kvar till bilsemester med Vf och våra bästa vänner Finskan och Kvicken. Vi ska brumma ner till Kroatien där vi hyrt hus. Bara ligga på beachen, flabba och dricka gott en vecka, för att sen ratta bilen mot en vecka i Ungern. Samma ställe som vi var på för 2 år sedan. Ett litet paradis precis vid Balatonsjön. Love it!

Efter detta äventyr blir det lite oplanerat häng med våra huliganer, för att sen gå tillbaka till the office.

Men bara nån vecka, för sedan drar jag och mina Blommor till Mallorca. Aldrig varit där och det ska bli najsigt att spana in vad Alcudia kan leverera. Har aldrig semestrat ensam med tjejerna så bara det känns fantastiskt spännande. Ligga under en parasoll vid havet och läsa pocketböcker, samtidigt som jag kan kika på mina fina, som säkerligen kommer ligga guppandes på varsin madrass på Medelhavets vågor. 208 dagar kvar.

 

Ni förstår väl att jag längtar och ser fram emot sommarens planer?! Wiho!

 

Helg snart?

En tågresa som vanligtvis brukar ta 17 minuter tog idag över 1,5 timme. Mannen bredvid snarkade lika mycket som han stank gammal tandficka.

Väl framme på jobbet letar jag febrilt efter mitt passerkort, som såklart ligger hemma på hallbyrån. Får fixa lånekort vilket även innebär att jag icke kommer in i mitt skåp där datorn finns. 

Så bara att fixa en kopp kaffe och invänta företagets vakt som får komma och lösa situationen.

Alltså palla.